Oh, the pain!

Min fejksvinis-sjuka är över förutom en enormt svullen halsmandel. Det gör så ont att jag måsta ta sats inför varje tillfälle som jag ska svälja. Samtidigt så är jag inte helt återställd vätskemässigt efter sjukan så jag behöver egentligen bälja i mig vatten.

Lösningen? En gigantisk mugg med varmt vatten, smaksatt med honung och lime. Denna mugg rymmer ungefär en halvliter och var en gåva från min far till min man. Bakgrunden till det är att min man vill dricka stora mängder kaffe i ett svep och eftersom han saknar blygsamhet så frågar han rent ut om det inte finns några större muggar än dom som erbjuds. Min pappa gör då som han alltid gör, skäller lite över oförskämdheten och det onormala i att inte dricka ur hans normala koppar. Sen letar han i ett år efter den största mugg han kan hitta – dels av kärlek och omtanke och dels för att få tyst på svärsonen.

Twittevitt!

Är det någon av er läsare som ”twittrar”? Jag har försökt sätta mig in i spektaklet några gånger men inte lyckats hålla uppe intresset eftersom jag dels bara följs av mysko folk från USA och dels för att jag inte lyckas tyda alla RT och dyl.

Men om jag får några nya att följa, och som följer mig så kan jag vilja prova igen! ”Danitrass” är mitt namn där, droppa ditt i kommentatorsfältet!

Nervryck, Fable II och en ny vecka i antågande

Jag har nästan återhämtat mig helt efter min konfrontation med fejk-svinis. Lite halsont, avflagat nagellack och glasögonprydd näsa är det enda som kvarstår. Så i morgon ska det kännas skönt att starta en ny vecka med nya krafter och nya idéer. Och nytt nagellack. Och nya linser.

Jag har nämligen planer för nästa vecka. Ett rum ska ommöbleras och fixas. Två vänner ska få uppleva mitt trevliga sällskap och mitt projekt ska få möta nya vidder! Vilket påminner mig; jag behöver fortfarande era bästa tips på bloggande föräldrar och gärna något nischade bloggar (inredning, mat, politik osv).

P.S – Någon som vet om jag använde semikolonet rätt?

Jag har inte turen med mig

Jag skulle som nämnt vaccinera mig i tisdags men bli kanonsjuk. Men inte av rätt sjuka utan av något annat virus vilket fortfarande ger mig ett behov av att vaccinera mig. Fine, då går jag nästa vecka, tänker jag.

Men nej, självklart tar vaccinet slut i hela länet samtidigt som influensan bryter ut som värst. Hrmf!

Olika sätt att äta tacos

Nu när jag har låtit piskan vina och ni läsare har rättat er i leden så kan vi gå vidare till att analysera middagen som intogs i vårt hem. För första gången på mycket, mycket länge så åt vi nämligen tacos! Vi slog på stort ikväll med hela standardupplägget för en småbarnsfamilj denna fredagskväll.

När vi satt där och åt så slog det mig hur olika man kan äta denna rätt. Mitt har jag fått veta är något annorlunda, jag varvar ihop allt till en tacosallad. Snygg, gott och enkelt:

Maken däremot geggar ihop allt och öser in det i ett sådant där ”tacoshell” som går sönder i första tuggan:

Sonen ville bara ha gurka:

 

Hur äter DU tacos?

Ni usla bloggläsare!

Först blev jag glad över att se flera nya läsare via Bloglovin men det dröjer inte länge innan jag blir besviken. Här berättar jag om hur jag ligger inför döden och läser AMELIA och inte en enda av er bemödar er med att lämna en ”krya på dig”-kommentar!

Kanske är jag hatad? Börjar tro det när min ”Jag är vid liv”-uppdatering på Fejjan bara gillades av två personer. TVÅ personer!

Äh, ni kan ta er! Stick och läs någon annan blogg om ni nu tycker så illa om mig – synd för er att jag verkar överleva.

HRMF!

Uppdatering från sjuksängen

Jag mår så fruktansvärt kasst. Men det vet du nog redan för det känns som att jag tagit varje tillfälle i akt att beklaga mig. Jag är världens ömkligaste sjukling, inte ett dugg tapper!

När jag ringde till min BM igår för att avboka en läkartid så försökte jag låta tapper och blasé men hon tog fäste på att det lät som influensa och lite senare blev jag uppringd av en läkare som tyckte att jag skulle komma in för provtagning. Typiskt nog lyckades vi försova oss så jag kom inte iväg tidigt nog för att få svaret idag men i morgon lär jag veta om det är svinis eller inte.

FYI, att ta provet är skitläskigt – dom sticker ner en lång slang i näsan!

Nu ska jag sova lite mer, eller läsa i Amelia som lämpligt nog kom i brevlådan idag. För även om jag bara hakade på prenumerationen för biobiljetterna så kan man ju passa på att läsa lite när huvudet ändå inte funkar som det ska.

Hemska mamman går på bio

Tänk dig att du sitter i en biosalong för att njuta av den senaste Pixarfilmen. Framför dig sitter två unga kvinnor och en liten kille. Efter lite mer än halva filmen börjar det bli otäckt och den lilla killen blir ledsen. Morsan gör sin plikt och tar ut barnet men återvänder efter ett tag. Visst, tänker du, han har säkert hämtat sig nu och vill gå in igen. Men sen börjar han gråta igen. Mamman går ut med barnet bara för att återvända igen.

Nu är det väl bäst att den stackars killen verkligen har återhämtat sig tänker du. Men det dröjer inte länge innan det blir för mycket och han börjar gråta. ”Ta hem pojkstackarn!” tänker du?

Nej, dom kommer in igen och igen. Du börjar överväga om du stött på världens mest egoistiska morsa, för det måste väl vara för att hon vill se färdigt filmen som dom kommer tillbaka in. Pojken verkar definitivt inte vilja vara där inne. ”Barnmisshandel” flyger genom ditt huvud.

Bara så du vet – det VAR min käre son som OM och OM och OM igen vill in till filmen. INTE jag.

Det var hans första biobesök så upplevelsen blev nog lite för stor och behövde tas in i små portioner. Men han skulle promt se färdigt filmen trots att jag erbjöd alternativet att åka hem.

Nåja, det är väl lite sent att börja bry sig om hur andra uppfattar mig som mamma.

Imorgon är en annan dag

Jag kämpar mot den här ständiga tröttheten och känner lite grann att jag tagit mig vatten över huvudet rent generellt i livet. Samtidigt har jag försökt leva lite normalt, socialt liv (jag har hunnit med både fest och biobesök i helgen) vilket tar på krafterna både fysiskt och psykiskt.

Så jag har inte bloggat så mycket som jag önskat men det kanske å andra sidan väger upp för Toves bloggdiarré?

Men nu uppmanar jag er som läser att ge mig tips på era allra bästa bloggar skrivna av föräldrar och som till viss del handlar om föräldraskap. Jag arbetar med ett projekt där jag kommer ha användning av intressanta bloggar som vill öka sin trafik.

 

Jag får någon att vilja spy

”Såg din kommentar till Hanna H:s krönika. Du får mig att vilja spy. Min raison d’être är precis den du beskriver, mina föräldrar saknade innehåll/mål i livet och då skaffade de mig – som om jag vore ett husdjur. Jag hatar dem för det. De (och du) borde ha funnit syfte och mening med sina liv innan de tyckte fortplantning var en bra idé, men det är väl för svårt om för svennebananer som de och du. Eller mer troligt – om man hittar ett syfte med livet behöver man inte tvinga sig på ett barn som inte värja sig, säga nej eller ”göra slut” och lämna dig.”

Tänkte svara på den här kommentaren i morgon.