Jag har bestämt mig för att från och med nu inte göra saker som jag inte måste eller vill göra. Dessutom tänker jag sluta må dåligt över att jag inte gör sakerna som jag ändå inte måste eller vill göra.
Det är så viktigt att vara i nuet och njuta av det man har!
*kräks lite i munnen*
När jag skriver här vill jag försöka sätta ord på tankar som jag vill fånga för min egen skull eller som jag tycker är så pass intressanta att jag vill dela med mig av dem. Flera gånger per dag får jag idéer eller tankar om vad jag skulle kunna skriva men de flesta ratas på grund av att de antingen är för personliga, för provocerande och elaka eller för banala. Jag klarar inte av att ge mina (få) läsare plattityder hur många jag än kan tänka under en dag, jag tar liksom för givet att det är sådant folk generellt tänker helt på egen hand.
Därför blir jag lite frustrerad när jag läser bloggar där skribenten skriver ner lite vardagstankar om att det är bra att vara snäll och dumt att gör dumt och får en våg av tacksamma kommentarer i stil med ”Du är så klok!!” eller ”Åh, så bra tänkt! Du är en FÖREBILD!”.
Och det är just frustrerad jag blir, inte avundsjuk för jag skulle inte stå ut med mig själv om det var den nivån jag använde för att skapa en bild av mig själv på bloggen. Nej, jag blir frustrerad över att mina höga tankar om folk generellt inte uppfylls. Räcker det verkligen med att säga ”Det är viktigt med balans i vardagen” eller ”Det är viktigt med trygghet för barn” för att ge folk ett Eureka-ögonblick?
Och visst vet jag att kommentatorsfält till några bloggar knappast är ett representativt urval för befolkningen i stort. MEN ÄNDÅ!
Den här bloggen kommer nog ligga väldigt vilande ett tag framöver (som om den inte gjort det innan, haha!). Och anledningen är att jag kommer lägga all tid jag får över på FÖRÄLDRAPODDEN!
Det är en podcast som kommer handla om föräldraskap utifrån olika vinklar. Gå in, lyssna, prenumerera via iTunes och ge mig massor av feedback och kärlek!
Peace out!
Eftersom jag lever efter devisen ”för varje kommentar finns ytterligare 50 läsare” så anser jag nog att bloggen kan väckas till liv igen.
Jag saknar verkligen den här bloggen! Förmodligen är det retrospektets rosaskimrande sken som gör det men jag kan ändå inte låta bli och tro att jag alltid skrev genialt och intressant när jag bloggade här. Och det var på en så lagom nivå också! Lite mat, barn, humor, populärkultur, politik och filosofi. Sedan dess har jag börjat vandra längre in i de sociala mediernas värld och börjat känna mig som en väldigt liten fisk i en gigantisk ocean. När man twittrar med blandade experter på Twitter så känner man sig hela tiden lite liten och dum. Jag glömmer att jag rört mig mot områden med experter vars tid, utbildning och erfarenhet inte går att jämföra med min.
Allt oftare måste jag påminna mig om att jag är ung, att mina intressen är breda och kanske framför allt att jag inte har lika mycket tid att sitta och läsa bloggar från Egypten eftersom jag:
1. Har ett barn hemma på heltid
2. Studerar på heltid
3. Arbetar på deltid
4. Har ett till barn hemma på deltid
5. Handleder en gymnasiekille på deltid.
Det är kanske ändå inte så konstigt att jag känner mig underlägsen i varje område jag ger mig in i?
Nej, istället ska jag försöka backa ner till mina microperspektiv. Skriva om barnen, maten, iPaden och psykologin jag får lära mig så mycket om. I den mån jag hinner.
Är det någon av er läsare som ”twittrar”? Jag har försökt sätta mig in i spektaklet några gånger men inte lyckats hålla uppe intresset eftersom jag dels bara följs av mysko folk från USA och dels för att jag inte lyckas tyda alla RT och dyl.
Men om jag får några nya att följa, och som följer mig så kan jag vilja prova igen! ”Danitrass” är mitt namn där, droppa ditt i kommentatorsfältet!
Jag kämpar mot den här ständiga tröttheten och känner lite grann att jag tagit mig vatten över huvudet rent generellt i livet. Samtidigt har jag försökt leva lite normalt, socialt liv (jag har hunnit med både fest och biobesök i helgen) vilket tar på krafterna både fysiskt och psykiskt.
Så jag har inte bloggat så mycket som jag önskat men det kanske å andra sidan väger upp för Toves bloggdiarré?
Men nu uppmanar jag er som läser att ge mig tips på era allra bästa bloggar skrivna av föräldrar och som till viss del handlar om föräldraskap. Jag arbetar med ett projekt där jag kommer ha användning av intressanta bloggar som vill öka sin trafik.
Nu har jag tagit på mig uppdraget att utse den bästa bloggaren Familjeliv.se! Just nu pågår en nomineringstråd där alla medlemmar kan nominera andra medlemmar som har en riktigt bra blogg. Titta in och stöd din favoritblogg!
Sen kan jag bara tillägga att ni som googlar ”blogg för att lära barn veta hut” inte behöver leta runt här – ni kommer inte hitta vad ni söker.
Han har hånat kända och okända. Han har raljerat och fällt spydiga kommentarer. Förmodligen trodde han att han hade bloggat som mest provocerande innan. Förmodligen trodde han att det var lugnt nu när han blev den snälla Schulman.
Han glömde att när det gäller barn och internets anonymitet så finns det inget som ger så mycket feed-back eller som provocerar så mycket som att berätta offentligt hur man gör i sin barnuppfostran.
Lille, stackars Schulman – han fick nog en liten chock!
http://blogg.aftonbladet.se/pappabloggen/2009/10/alla-fel-vi-gor-vi-har-hela-listan
Jag följer rätt många bloggar, cirka 50 stycken och listan bara växer. Alla bloggar inte dagligen men det blir ändå en hel del inlägg att läsa igen varje dag. Många är bra och lyfter min vardag. Men en hel del är bloggar som jag undrar varför jag ens börjat prenumerera på. Dom som skriver är jobbiga, störiga och ibland helt dumma i huvudet.
Varför tar jag inte bort dom undrar du kanske? Och det undrar jag med men det är sällan jag gör det utan jag fortsätter störa mig, dag ut och dag in. (För givetvis skriver just idioterna varje dag och inte en gång i månaden…)
Sajten i fråga verkar köpa in det mesta från parenting.com som är någon överhurtig sajt fylld med klyschor med matchande bilder.
Men då och då ger dom sig på att skriva egna artiklar, den senaste som jag läste var den om amning som jag också bloggade om i mitt förra inlägg. Men döm min förvåning när jag läser det här. Inte ens en så enkel sak som att komma på frågor om amning kunde dom komma på själva. Och ingen cred till den som faktiskt först publicerade dom.
Fy på er!
DANITRAS BLOGG 