Nytt år, samma sak

Idag är det nyårsafton och i skrivande stund är det tio minuter kvar till tolvslaget. Folk är uppklädda i sina finaste festblåsor och har lagat sin allra godaste mat. Det är stort och viktigt att vi i natt byter kalender. Löften ska ges, kyssar ska delas ut, förhoppningar byggas upp.

Själv ser jag inte riktigt den stora grejen – datumet har inte ens någon större förankring i naturen utan är bara satt av någon romersk kejsare för att den nya kalendern började om. Då föredrar jag det persiska nyåret (och några andra som firar samma dag) för jag anser att det är mycket roligare att fira att dagarna är längre än nätterna!

Så ikväll gör jag mest ingenting. Jag har badat länge, lyssnat på Godmorgon världens årskrönika, smörjt in mig med varenda creme i lägenheten och tagit av mig min vigselring! (Nej, ingen nyårsseperation – bara svullna gravidfingrar!)

Till sist satte jag på lite läppstift – svärmors andra klapp till mig. Och med det tror jag nog att jag får en bra start på den nya kalendern.Bild 2009-12-31 kl. 23.51

Gott nytt år på er!

Annonser

Jul och nyår samt dagarna däremellan

Jag har varit väldigt dålig på att uppdatera den senaste tiden. Det har både handlat om att jag inte haft ork eller lust att blogga samt att nästan inget intressant har hänt.

Men här kommer en sammanfattning: Först firade vi jul hos svärfar på lördagen innan julafton. Då fick jag en finfin köksmaskin.photo photoSen bakade jag lite bullar innan vi åkte till min far för att spendera julafton där. Det var tokmycket folk, massa god mat och alldeles idylliskt i deras fina hus på landet. Jag gjorde köttbullar, Janssons, griljerade skinka, bakade bröd och dekorerade ägghalvor. Sen hade jag så ont i ryggen att hela ryggpartiet låste sig på natten. Aj.photo

Där fick jag min efterlängtade parfym (Lacoste pour femme)=, en receptbok på massa gott bröd och en slant.

När vi kom hem så besökte vi svärmor och bytte julklappar. Hon och hennes mamma blev överförtjusta i vår julklapp till dom – en inbunden fotobok med väl utvalda bilder från dom senaste årens bröllop och födelser i släkten. Jag och resten av familjen fick var sitt köksförkläde i linne som svärmor sytt.  och sonen fick en egen liten kavel så att han kan hjälpa till ännu mer i baket. Sen fortsatte vi till min mor där jag fick en digital köksvåg i samma färg som köksmaskinen, presentkort på ett av Sveriges godaste sushirestauranger och presentkort på stadens äventyrsbad.

Sen shoppade vi lite. Jag provade på det här med att gå på stan och det var inte alls kul. Sen provade jag att shoppa hemma i soffan och det passa mig mycket bättre. Jag inväntar hörlurar, fodral till min dator och lite Weledaprodukter till sonen. Sen köpte vi en mastodontskärm till min dator och jag är helt förälskad i den!

Nästa inlägg jag ska skriva ska handlar mindre om materiella ting och mer om året som gott och året som kommer.photo

Varför Sthlm alltid får snökaos

Jag har en teori om detta. Jag tror det handlar om Stockholms storstadskomplex. Dom vill så gärna spela i samma liga som Paris, London eller t om New York och därför låtsas dom som att dom är mycket mer kontinentala än dom är – så även när det gäller breddgrad.

God Jul förresten!

Härliga vinter!

photoJag önskar att jag också hade en härlig overall så att jag kunde slänga mig ner och göra en snöängel. Vilket i och för sig skulle kräva ett fungerande bäcken också..

Jag är en bra mamma, men..

Oavsett vad vissa på familjeliv.se tycks tro så är jag en väldigt bra mamma. Särskilt nu när mitt barn är lite äldre eftersom det är då mina styrkor kommer till sin rätt. Han får vara med i vardagssysslor och känna sig viktig och delaktig. Vi bakar, blandar köttbullesmet, städar, handlar och läser böcker. Jag svarar på alla ”varför då?”-frågor, är lagom konsekvent och kan också erkänna när jag gjort fel och be om ursäkt. Vi spenderar mycket tid tillsammans, vi pratar och leker.

MEN det finns ett tillfälle då jag blir en väldigt bristfällig förälder och det är när mitt barn KRÄKS. Jag blir paralyserad, lätt panikslagen och fruktansvärt äcklad av lukten. Igår kväll blev det extra tydligt.

Maken var på personalfest och jag satt och tittade på TV medan sonen sov i sovrummet. Jag hör hur han hostar till men han vaknar inte. TVÅ timmar senare går jag in för att lägga mig bredvid honom och det är då jag ser KRÄKET. Som tur är så är maken hemma så jag stapplar ut och väser : ”KRÄK, han har spytt i sängen!”

Maken går då in och börjar ta bort nerspydda sängkläder och tvätta av några böcker som också drabbats. Själv börjar jag irra runt, hämtar en trasa och börjar torka sonens ansikte men håller på att spy av stanken och måste sluta. Maken säger åt mig att gå och lägga mig istället. Lite ynkligt säger jag att jag nog måste gå och sova i andra rummet för jag klarar inte lukten och i den stunden känns det som alla mina starka sidor i föräldraskapet överskuggas av det faktum att jag inte bara missar att min son spyr, jag kan inte heller ta hand om städningen efteråt eller sova bredvid honom.