Drougges nya bok

Ni har väl inte missat Unni Drougges ljudbok på TPB. Inspelad och upplagd av henne själv och därmed fri att hämta. Vill man sen bidra ekonomiskt för boken och framtida investeringar i fri kultur på internet så kan man sätta in en valfri slant på hennes paypalkonto. Mängder av finniga tonårskillar har redan gjort det, tjuvarna på nätet har satt in en hel del pengar på detta konto!

Jag har tagit hem boken och ska lyssna igenom den och se vad den är värd.

(Min kommentar i hennes blogg:

Bra initiativ!

Jag har tagit hem boken och ska lyssna igenom den i veckan. Tanken är helt rätt, jag VILL betala för den kultur jag uppskattar. Jag vill betala dom artister/författare/konstnärer som förgyller min vardag så att dom kan fortsätta producera. Men jag vill inte betala för föråldrade distributionsmetoder eller betala innan jag vet om produkten är värd mina pengar.

Jag kommer sätta över pengar till kontot eftersom jag har blivit lovad att det ska gå till framtida projekt i samma anda. Gillar jag boken så sätter jag över mer, för bra kultur ska man pröjsa för.

)

Officersutbildning eller hemma med barn – vad är jobbigast?

(11:56:58 PM) Danitra: hur är det själv då
(11:57:24 PM) Sam: det är bra, men rätt trött
(11:57:51 PM) Sam: har haft 14-15 timmars dagar nu i tre dagar, det sliter
(11:58:02 PM) Danitra: det förstår jag
(11:58:25 PM) Sam: Burit runt på en tung kulspruta, det känns i benen och lite överallt
(11:58:34 PM) Danitra: vad väger den?
(11:58:58 PM) Sam: ca 7 kg
(11:59:06 PM) Danitra: ok
(11:59:14 PM) Danitra: sonen väger det dubbla
(11:59:15 PM) Danitra: 😉
(11:59:16 PM) Sam: 10 med ammunition
(11:59:32 PM) Sam: plus stridsväst och övrig utrsutning 😉
(11:59:48 PM) Danitra: bröst och kvarvarande graviditetskilon
(11:59:52 PM)Danitra: 😉
(4/23/2009 12:00:49 AM) Sam: upp och ned för backar och springa och ner och skjuta samtidigt som man vrålar
(12:01:36 AM) Danitra: fram och tillbaka i lägenheten, upp och ner för trappan, skjuta en barnvagn, jaga ungen, vråla ”stanna, se upp för bilen!”

Officersutbildning eller hemma med barn – vad är jobbigast?

(11:56:58 PM) Danitra: hur är det själv då
(11:57:24 PM) Sam: det är bra, men rätt trött
(11:57:51 PM) Sam: har haft 14-15 timmars dagar nu i tre dagar, det sliter
(11:58:02 PM) Danitra: det förstår jag
(11:58:25 PM) Sam: Burit runt på en tung kulspruta, det känns i benen och lite överallt
(11:58:34 PM) Danitra: vad väger den?
(11:58:58 PM) Sam: ca 7 kg
(11:59:06 PM) Danitra: ok
(11:59:14 PM) Danitra: sonen väger det dubbla
(11:59:15 PM) Danitra: 😉
(11:59:16 PM) Sam: 10 med ammunition
(11:59:32 PM) Sam: plus stridsväst och övrig utrsutning 😉
(11:59:48 PM) Danitra: bröst och kvarvarande graviditetskilon
(11:59:52 PM)Danitra: 😉
(4/23/2009 12:00:49 AM) Sam: upp och ned för backar och springa och ner och skjuta samtidigt som man vrålar
(12:01:36 AM) Danitra: fram och tillbaka i lägenheten, upp och ner för trappan, skjuta en barnvagn, jaga ungen, vråla ”stanna, se upp för bilen!”

Suck

Makens nya arbetstider gör att sonen får helt galna tider på barnomsorgen.
En snittvecka:
Mån – ledig
Tis – 9.30-17.30
Ons – Ledig
Torsdag – 15.30-17.30
Fredag – 14.30-17.30
Det kan ju inte vara kul för honom att missa nästan varje matstund och dessutom bara få vara där några timmar vissa dagar? Och hur ostrukturerade blir inte hans dagar?

Har ni någon gång lyssnat till COD5?

Bara lyssnat, inte spelat. Det gör jag just nu och det är fruktansvärt frustrerande. FRUKTANSVÄRT! Det är på fullaste allvar huvudvärksframkallande!

För det är nämligen så att vår nya inneboende inte är någon förskrämd student som sitter inne och pluggar på sitt rum utan en kollega till min man. Dom delar intresset för TV-spel och denna inneboende slår sig helt ohämmat ner i vår nya soffa och lockar min man till spelande. Så jag är förvisad till datorn med ljudet av Call of Duty 5 i bakgrunden.
Det är synd om mig.