Förortsglorifiering och ytterområdesförakt

Att diskutera bostadsområden verkar vara ett extremt känsligt ämne, kanske för att det är en så mycket tydligare klassmarkör än summan i lönebeskedet? Även låginkomsttagare inom media och reklam som jobbar på projektsbasis har kontakter nog att få en lägenhet på rätt adress. Värre är det för dom som inte kan köpa och dessutom är utlämnade till dom kommunala bostadsbolagen. I förlängningen betyder det att barnen får en sämre skolgång och ofta sämre kontaktnät för lagliga aktiviteter.

Fast dom som har dom starkaste åsikterna är sällan dom som bor där. Det är istället politiker, proffstyckare och folk med lite för mycket fritid som dividerar kring huruvida det är bra eller inte att bo i dessa områden. Antingen så hyllas mångkulturalismen i områdena och man sjunger dess lov. Eller så förfasas man över brottsligheten, arkitekturen, skolresultaten och ryktet i sig. Sällan uttrycks en något mer sansad bild, eller så får inte jag höra den.

Jag bor i ett bra ytterområde med dåligt rykte. Jag kan fullt förstå vad man förfasas över, alla missbrukare som bor i området och som faktiskt dominerar centrum tillsammans med tonåringarna. Dessutom blir jag ledsen över att se den snälla men illa medfarne periodaren bli hämtad av ambulans. Jag får klump i magen när den långtidssjukskrivna trebarnsmamman blir lycklig över att ha pengar i ett halvår innan dom tvingas tillbaka i ovissheten. När den utarbetade mamman inte orkar hålla efter sina barn utan låter dom kasta sand och slåss så blir jag frustrerad över att jag inte kan kommunicera med henne. Jag blir rädd när ungdomar åker på trimmade mopeder utan hjälm och nära mitt barns trehjuling och jag blir arg när jag ser barn vars föräldrar verkar ha gett upp ansvaret för dom innan dom ens börjat högstadiet.

Men samtidigt är jag glad att jag faktiskt får leva bland så många olika människor och ta del av så många människors livsöden. Inte bara mina priviligerade släktingar och vänner med sina villor, bostadsrätter och högskoleexamina. Det berikar mig och gör mig så mycket klokare.

Sen så drabbar inte något av detta mig och min familj. Utan vad som till syvene och sist kan konstateras är att vi bor mycket billigt i väl underhållen lägenhet med 2 minuters gångavstånd  till bad, gym, bibliotek, vårdcentral, bibliotek, grönsakshandel, pizzeria och närköp. Precis som med allt annat så har det sina för- och nackdelar men som det är nu överväger fördelarna och jag kan i ärlighetens namn säga att jag inte vill bo någon annanstans.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s