Det är alltid lika jobbigt att stöta på bekanta som man inte träffat på flera år eftersom samtalet alltid kommer in på det här med att jag har fått barn. Det är så klart jättekul att berätta om sonen men sen kommer den ständiga frågan:
”Vad har du gjort sen sist då? Varit mammaledig förstår jag?”
Och det är alltid lika svårt att svara så att personen förstår. Det funkar nämligen inte med:
”Nej, inte alls. Min man var hemma istället.” Eftersom det orsakar sådan förvirring hos den som ställde frågan, i alla fall om personen är en mamma. Så idag försökte jag med en ny variant:
”Nej, inte så länge”
Personen svarade:
”Ett år eller så?”
”Njaeee…”
Jag klandrar dom inte egentligen. Att en mamma inte är hemma med sitt barn på heltid är otroligt ovanligt. Antalet föräldrar som låter mannen vara hemma längre än kvinnan representerar en promille av alla föräldrar. Men jag skulle så gärna vilja att det inte var så, jag önskar att frågan skulle vara:
”Åh, vad kul att du fått barn! Ska du vara föräldraledig?”
DANITRAS BLOGG 
Har faktiskt träffat en mamma på dagis som väntar barn och inte ska vara hemma utan överlåter det helt åt pappan…
Har faktiskt träffat en mamma på dagis som väntar barn och inte ska vara hemma utan överlåter det helt åt pappan…
Coolt!
Jag skulle inte vilja överlåta det helt åt den andre föräldern. Jag tror att det bästa är att dela på det. Man kan tex ta tre dagar var i taget. SÅ har vi tänkt göra vid ett eventuellt andra barn.
Jag får samma reaktioner när jag säger att jag var hemma ett halvår. -Va? Du menar 1½ år?
-Men vadå? Började hon på dagis vid 6 månader?
/terry
Terry: Nej, det ideala är att dela 50/50 tror jag. Anledningen till att vi inte gjorde så var att jag pluggade och hade 0 SGI. Nästa gång gör vi nog 3 dagar var i veckan. Om det blir en nästa gång.
Med vår son som nu är 11 månader hade vi ingen som helst möjlighet att dela på föräldraledigheten. Det är väl som för alla andra. Vi hade inte råd att låta min man vara hemma helt enkelt.
Till nästa barn (om vi får fler) så kommer jag skita i om vi får gå ner i levnadsstandard och leva snålare om min man är hemma. Jag vill dela 50/50 dels för att jag nu är skit trött på att vara hemma. Dels så vill jag att min man skall förstå att jag faktiskt gör något hemma och att han inte bara så fort han är hemma försöker få mig att gå runt och bära på vår son hela tiden. (Min man har inte fattat att sonen inte behöver uppmärksamhet hela tiden och att han inte dör av att sitta på golvet och leka någon minut)