Rätt att klaga

Jag har haft en halvsur dag. Irriterat mig på vädret, mig själv och på jobbet. Skitsnack och otacksamhet är mindre kul. Så jag pratade av mig med några av kollegorna.

Sen pratade jag med min ”storebror” (han kallar mig lillasyster så då är han min storebror) som jobbar i köket. Han kom hit från Irak för mindre än ett år sedan och idag längtade han efter sin familj.
”Jag skulle ge halva mitt liv för att få träffa min mamma idag”
Jag vet att besvär är relativa men just då insåg jag hur tacksam jag bör vara för vad jag har. En familj att åka hem till varje kväll, som håller mig sällskap och som älskar mig. Han har en tom lägenhet i ett främmande land. Just då kände jag att min rätt att klaga försvann. Istället såg jag till att sonen kom in efter stängning så att han och min storebror fick leka och prata. Sonen lär honom svenska ord, storebror blåser upp ballonger åt honom. I morgon ska vi träffas på stan, min storebror behöver sin svenska familj för just nu kan han inte vara med sin mamma hur många dagar av sitt liv han än är beredd att offra.
Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s